Vad ska man göra? Har fortfarande inte somnat för att jag legat och funderat alldeles för mkt på saker jag ändå inte kan lösa nu i en handvändning. Men det är lite mitt problem. Jag lever på instinkt och analyserar sönder efteråt...

Det som tynger mig mest ju nu är min brist på motivation. Och då menar jag bara inte med att skriva blogg, spela handboll eller söka jobb. Utan jag menar motivation och inspiration till livet allmänhet. Jag känner mig tom på ett såndant sätt som jag inte vet om jag kan förklara i ord. Allt känns så jävla meningslöst...
Jag går praktik på en arbetsplats där jag ändå inte kommer att få jobb då det är ett familjeföretag där man ringer in barn och föräldrar till ägaren då man behöver extrapersonal. Stor chans att dom ska anställa mig..
Och jag är där mellan 9 till 18 om dagarna med 1 timme för lunch... Och vad får jag för det? 176 kr efter skatt om dan! Det blir på 20 dagar 3504 kr. Lagom att klara sig en månad på va? Speciellt när jag ska betala 2000kr för att jag bor hemma, 541 kr i amorteringar på lån. 1000kr i övriga gamla räkningar som jagar mig. 200 kr för läkarbesöket när jag var och röntgade handen. Och sen har jag lånat 300 kr av mor för att kunna unna mig en pizza efter matchen i fredags samt fylla på mobilen (som inte blev av) . Nu har väl ni räknat ut att det är lite mer än 3504 kr eller hur? Så vad faan ska jag göra?
Sen för att bättra på min ekonomi så har jag lovat min bästa polare att jag ska fira nyår med honom på Gotland så han smsa igår och fråga om jag beställt biljetten dit än... Den kommer kosta runt 400-800 kr tror jag enkel resa. Har inte vågat kolla upp det än.

Sen har vi till min följetång. Eller ja min brist på följetång.. Idag är det dag 149. Alltså hur många dagar sen som jag hånglade, hade sex och kände mig åtrådd. Ngt mer om det tror jag inte jag behöver skriva. Tror ni som läser kan tänka er hur det känns att gå 149 dagar utan en kyss, utan en kram man verkligen njuter av att krama för man vill känna närheten av den man kramar.

Så ja, just nu känns inte livet ngt vidare. Jag saknar livslust helt enkelt. Men jag hoppas ni vet att jag inte kommer att ta mitt liv eller ngt sådant dumt. Det är fegt och jag pysslar inte med fegt. Men jag måste erkänna att en del av mig hade tyckt det vore skönt att slippa bry sig och bara försvinna...


Until next time: Die Ärzte - Junge

Jag fattar var tredje ord ungefär men jag gillar soundet, den censurerade videon och känslan jag får i magen...